Jag, Jag, och tidningens reporter

Tjenis!
I dag har jag surfat runt på andra bloggar för att se vad man ska skriva. Hittills har det mest varit någon slags internetdagbok och det känns ju inte så fett att läsa. Efter morgonens research kan jag konstatera att många skriver om att mde tränat (vilket jag redan skrivit om) och att många tar bilder på mat alternativt typ en promenad i motljus. Eftersom jag inte har någon mat eller promenad att bjuda på så kör jag nog en hockeybild i stället. Men det kommer längre ner i inlägget.
Nu tänkte jag faktiskt bryta ny mark och skriva ett inlägg som faktiskt handlar om något.
I går läste jag en artikel om Laleh i Gaffa. Vill bara börja med att säga att jag tycker Gaffa är en sjukt fet tidning. Väldigt värd, speciellt om man jämför med många andra gratismagasin som går att plocka upp ute i landet.
I allafall i texten om Laleh börjar skribenten med att ägna kanske första fjärdedelen av artikeln att skriva hur han känner när han är på väg till intervjun. Hallå vad är grejen! klart jag fattar att han är nervös men palla läsa det, jag vill läsa om Laleh. Det här tycker jag är ett fenomen som alldeles för ofta förekommer framförallt i personporträtt men också i andra featureartiklar. Jag är absolut inte emot att skribenten är synlig i texten, det är ju ändå skribentens tolkning av verkligheten som man får läsa om. Kanske säger det något om personen hur han bemöter reportern, kanske ger det stämning att skribenten beskriver intryck via sig själv. Men när det inte tillför och bara tar upp en massa plats blir jag lack.
Det här JAG-fenomenet är besläktat med "tidningens reporter", "tidningen" kan i det här fallet bytas ut mot en valfri tidning. Utrycket används ofta i stället för att skriva jag, man skriver alltså om sig själv i tredjeperson. Hur mongo känns inte det? Tyvärr känns det som att det ibland går inflation på det här. Som sagt, det finns alltid undantag och ibland kanske det funkar men rent generellt, NEJ.
Ja det var morgonens reflektion, nu ska jag gå ner och ta ut tvätten ur maskinen (nu blev det lite dagbok igen).
Här kommer en hockeybild Kumla-Grästorp:


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0